Skrivigheter

Jag blev just medveten om att jag under de senaste åren lagt märke till att man kan ta foton som antingen framställer en inte så fin miljö som mycket snyggare eller kan visa upp skönhet som tidigare varit dold.

När jag bodde i den där vidriga hålan, försökte jag desperat hitta strategier för att stå ut med att bo där tills jag kunde ta mig därifrån. En del av de strategierna innebar att gå promenader och ta kort på vad som helst som var intressant, ovanligt eller snyggt.

Av kommentarer från folk som har sett de där fotona har jag förstått att de har upplevt staden som jag upplevde som helvetet på jorden som något mycket mer intressant eller vackert.

Det är uppenbarligen möjligt att skapa en annan verklighet genom att fotografera. Jag skulle inte direkt kalla det för lögn, för jag hade aldrig för avsikt att låtsas att staden var på något sätt trevligare än den var, jag lyckades bara hitta saker där som inte syntes från början.

Det verkar som om många andra människor gör samma sak - hittar något vackert i det vardagliga eller till och med negativa. Jag har sett det bland min systers foton men också på fotobloggar som jag följer online.

Kanske finns det lite magi i det, bara det inte leder till att folk stannar kvar i situationer som de borde ta sig ifrån. Jag vet att jag stannade alldeles för länge och jag skulle inte ha känt mig så som jag gör idag, om jag hade varit mer ihärdig när det gällde att komma iväg. Men det är ingen idé att gråta över spilld mjölk. Som amerikanerna säger "bli inte arg, ge igen". Men till och med att bli arg är bättre än att bli ledsen.